Min hjärna gå på högvarv. Tänker så mycket, på en himlans massa saker. Funderar inte bara över mig själv utan även över andra människor. Har vänner som inte alls mår bra och jag vill så gärna kunna hjälpa till, räcka till. Vilket inte är lätt. Jag vill att de människor som jag anser betyder något för mig ska känna att de verkligen gör det. De ska veta och känna att jag står bakom, står upp för och beskyddar. I ur och skur, vått som torrt. Att det är tack vare dem som jag  klarar av min egen berg- och dalbana till liv. 

 

Om två månader har jag en efterlängtad smestervecka. Ska bli så himelskt underbart! Kunna vara uppe hela nätterna, vara ute på äventyr utan att behöva tänk på morgondagen. Att få spendera 24h om dygnet med mina underbara vänner som kommer hem till sommaren. Få lite ny energi.

 

Har stressat mig igenom hela denna regning torsdagsförmiddag utan att egentligen veta vad det är jag gör. Nu tänker jag  slänga i mig lite kaffe innan jag ska stressa vidare till jobbet. 

 

 

Man ska hålla världens hårdaste grepp om de människor man vill ska vara i sitt liv. Så hårt så man aldrig börjar tveka på varandra. Låta de andra veta att just de är de viktigaste personerna som finns. Att de alltid kommer ha den största platsen, att de alltid kommer i första hand. Så viktigt. Glöm aldrig det. 

 

Igår kom det förbi en väldigt fin människa med denna bukett i handen. Har så många bra människor i min omgivning för tillfället. 

 

 

 

Finns INGET finare än när man känner att någon bryr sig om en. Igår hade jag och två av mina vänner en riktig kompis-dag. Cyklade fyra mil och låg på en strand i solskenet hela dagen. Skrattade så mycket så vi inte orkade skratta mer. Pratade hur en vänskap ska vara och att vänskap alltid ska komma först, no matter what. Att en vänskap ska vara precis så som våran vänskap är. Mina finaste. Dagen avslutades på en uteservering i solnedgången. En alldeles underbar tisdag. 

 

 

Imorse stod klockan på 04:50. Har efter det har varit igång konstant. SÅ TRÖTT. Om det är så här det ska kännas att vara trött så har jag nog aldrig varit trött förut, så fruktansvärt. Nu ska jag sova, klockan 20:37. Hej sängen!

Ibland går man in för något så mycket att man helt tappar bort sig själv. När stunden sen kommer då man kommer tillbaka till verkligheten, hittar tillbaka till sig själv, börjar känna igen sig själv, ja då öpnnas så fruktansvärt många nya möjlighteter.